Den vintern taltes mycket bland de gamle om en färd till masarnas rike, där stor ära och mycket guld och allvar vore att vinna. Bland kvinnor hördes mummel om att männen bättre behövdes hemmavid. De borde inte åsamka kostnader och riskera liv och lem. - Få män lyssnar till slikt gnäll.
Salte Bo och Hans fäkunnig rustade var sitt skepp för färden. I en vik nära Sala var det nära resan för Hans och hans män tagit en ände med förskräckelse. Legoknektar från Riks Pol låg på lur med Radar i högsta hugg. Men Hans gjorde en blixtsnabb manöver och lyckades undkomma.
Sent på kvällen kom kämparna fram till Särna där man tog in hos Sonja i Kunskapens hus. Berge-Rolf, som sedan länge legat ute i härdnad var redan där Mjöd dracks och skrönor författades.
Den stora kampen skulle stå i dagarna två. Där möttes nästan tvåhundra män från allt Sveriges rike. Från Almåsa kom ett långskepp enbart bemannat med sköldmör. Spänningen var stor och det slipades och fejades. Fjätervålen var en väl vald plats för kampen, fjället var lagom brant. och snön låg djup.
Männen begav sig med friskt mod in i leken, och efter an dags flitigt kämpande kände månqen sig trött men ganska väl till mods. Hans fäkunnig och hans gamla stridshästar bärgade silver i lag.
Om kvällen var det stort gästabud i Idre. Läcker mat åts, mjöd dracks, dansen tråddes och historier från fordomsdags berättades.
Andra dagen bjöds på sämre väder, dimma och småregn, men bättre framgång. Nu var loppet kortare och svängarng snävare. Berge-Rolf och de yngre männen Håkan och Per hade klen tur, men Mats den tidstagsne och Thomas hade god lycka liksom Börk-Hans. Men störst lycka hade Hans fäkunnig, Björn och Sven. De vann guld, silver och brons och ovansklig ära. I Dalom talas än med aktning om männen från Sundbyberg.
Sven ristade runan till minne av färden
Ur Ståpå Nr4 Säsongen 1994 - 1995. Info ansv Margareta Ibring, Tecknare o Layout Rune Östberg